Korta utdrag

Cupania nära 015 lowSå här startade Helenas möte med trädgårdslivet:

”En ny värld hade öppnat sig. Den log välkomnande. Och där steg hon in med stora steg i nyinköpta stövlar som tålde höstkladdig jord. Att dela in trädgården i olika rum för att göra den mer spännande och få den att kännas större verkade först ett mysterium. Men en bussresa som föreningen organiserade till Österlen öppnade ögonen för möjligheterna. Aha SÅ kan man göra, eller SÅ. Sen hem och prova.”
Sid 20

Då insikten om vad som väntade drabbat henne fullt ut:

”När reflexerna ebbat ut, föll hon ihop i fosterställning på klinkergolvet. Det fanns inte en enda muskel i hennes kropp som orkade medverka till att hon kom tillbaka till sitt sovrum och sängen. Hennes vilja hade knäckts.”
Sid 76

Sonen Niclas kommenterar föräldrarnas aviserade skilsmässa:

”Ska du och pappa verkligen skilja er. Är det sant. Jag som trodde mig vara den ende i världen med gifta föräldrar. Shit happens morsan. Ta tillfället i akt och kasta loss. Stick iväg ut, odla dina intressen och talanger. Du kan ju måla för fan. Och fransmän talar världens mest misslyckade engelska. Du borde få jobb var som helst. Vad väntar du på?”
Sid 115

Hur ärlig skulle hon vara, eller kanske rättare, våga vara:

”Helena led av problem med ärligheten. Inte så att hon hade svårt att vara uppriktig för det var faktiskt tvärt om. En osynlig hand styrde henne att hålla sig till sanningen och att i alla lägen bekänna färg. Nästan alla åtminstone…
… Därför fylldes Helena av ett oemotståndligt behov att berätta för de andra i styrelsen hur illa det förhöll sig och om de vill eta in en suppleant i hennes ställe. Det kändes som att bada i kallt vatten vid en långgrund strand. Det vidriga i att gå ut sakta och känn akylan komma krypande uppför benen, det kom hon ihåg från de sommarperioder hon tillbringat nere på Österlen på sin målarkurs.”
Sid 227

Vid bodelningen fylls Helena av en inre dialog:

”Hon behöll ett stick och brinn och kommentarer om att han kunde fara år helvete för sig själv. Kanske syntes ändå orden i hennes ögon för den kvardröjande tveksamheten hos Mats försvann. ”
Sid 359

Ödelagd är en sida och bok från Fonem Förlag
040-12 62 50 | info@odelagd.se

Copyright informo-09 | Admin