För lite drygt en femma kan man få en plastkruka med en pensé. Hundra kronor räcker för att fylla ett par krukor eller några balkonglådor med dessa tappra glädjespridare. Jag försöker kombinera f’ärger, t ex olika gula toner med någon rostfärgad uppblandat med en och annan vit. Effektfullt. Och inte ens en rejäl nattfrost knäcker dessa spröda skönheter vilket känns som ett mirakel.

I soliga skyddade lägen är snödropparna överblommade. De små hängande glasflaskorna är roliga att ha i ett ris, varför inte en grenar av körsbär eller plommon de bryter så fint efter några dagar i stugvärmen eller de lysande röda grenarna på Korallkornell, Cornus alba Sibirica. Det behövs så lite för att glädja ett trädgårdshjärta som efter den ovanligt långa vintern längtar efter vårens livgivande värme. Fördelen är att dessa små läckerbitar kommer mer i blickfånget. Dubbla snödroppar ska beskådas på nära håll för att verkligen komma till sin rätt.

Samma sorter (det finns flera olika ) finns i trädgården så här en vårbukett med  det bedårande ”ogräset” blå aklejor).

En ensam fransig papegojtulpan, någon av de så kallat ”franska”, kan jag inte heller stå emot att köpa, trots att de kostar en hel del.

Alla dessa köpta tulpaner bjuder på en härlig försmak av vad som ska spränga upp ur rabatterna. Att plantera i kruka är en bra idé för då kan man flytta fram dem som är på väg att slå ut. Och sedan stuva undan de överblommade till en undanskymd vrå. Planterar man tätt och använder ett par olika sorter med varierande längd blir effekten större.

Då är det läge att göra arrangemang. Frossa även om vissa uppsättningar har en mycket kort livslängd. Bäst att göra det inför helgen för då kan man ha vasen i blickfånget allt som oftast. Den som jobbar långa dagar har bara kvällen på sig. Men då kan uppdämd längtan lägga så mycket mer ved under njutningens brasa. Och som så ofta, det lönar sig att lägga till ett par kronor för att få bra kvalitet både när man köper snittblommor och lökar.

Helena

Place des Vosges måste vara en av världens vackraste rumsbildningar i en stad – kanske inte ett torg, inte en park utan en samling med 1600-talshus  med arkader att flanera i runt en öppen plats.

Vilka vill inte äta på bl a Brasserie la Coupole. Bra mat till rätt hyfsade priser faktiskt. (Allt känns dyrt i Paris liksom i allt fler länder för dem som växlat in sina stackars svenska kronor.) Flödande ljus i lokalen så alla kan se – och bli sedda.

Kring högtiderna mumsar parisarna i sig makalösa bakverk där konditorerna har använt all sin uppfinningsrikedom när det gäller dekorationerna med frukter, chokladskulpturer och mycket annat som man inte tror kan hamna uppe på ett bakverk.  Och än mindre går att äta. En sann fransman äter även med ögonen.

Och en café au lait vid ett av de tusentals caféborden sitter ALDRIG fel vid ett besök i Paris. Snarast är det nödvändigt för att man ska smälta alla intryck. Tomma cafébord är en sällsynthet, men kallt väder kan jaga även inbitna kaffedrickare inomhus.

Det flärdfulla i Paris behöver man inte leta efter. Modebutikerna trängs på varje gata och lockar med kläder, väskor, schalar,  skor, ännu mer kläder och detta i varierande prisläge. En kul gata är Rue Meslay i närheten av Place de la Republique. Här ligger skoaffärerna tätare än tätt längs hela gatan. De verkligt exklusiva märkena lyser kanske numera med sin frånvaro på rue Meslay men de fantasifulla och festliga är desto fler. Och vem åker till Paris för att shoppa skor att ha i trädgården!

Fast rejäla skor behöver alla parisbesökare för man går och går. Om inte annat så i de oändliga gångarna på de tunnelbanestationer man ska byta mellan olika linjer. Ett byte vid Metro-stationen Chatelet Les Halles kan bli ett minne för livet!

Sen är det ofrånkomligt att besöka den sagolika kyrkogården Père Lachaise. Här kryssar besökarna runt med kartor där kändisgravarna finns markerade. Oscar Wildes grav syns vida omkring för den är fylld av röda läppavtryck – hur nu det kan komma sig att kvinnor lämnat sådana avtryck just på hans grav…

Men intressantare att titta på än flertalet kändisgravar är egentligen alla fantastiska gravutsmyckningar, de uttrycksfulla skulpturerna, de små kapellen med sina glasmålningar i olika grader av förfall, de mossklädda och bortglömda gravarna, de fantastiskt vackra keramikblommorna (nya finns att köpa hos begravningsfirmorna som ligger runt kyrkogårdarna).

Frågan är bara hur snart jag kan åka tillbaka. Och ryktet om de snorkiga parisarna får man betrakta som en myt. Nu hörs engelskspråkig musik överallt och odubbade filmer visas på många biografer.

Helena 

Läste den hejdlöst komiska berättelsen om Kvalstret i granen i julboken med samma namn och inser att visst bor det en enorm massa minimala invånare i julgranen man tar in. Men kvalster finns det rikligt av överallt, till exempel i huvudkudden för att inte tala om de specialiserade kvalster som flyttat in i hårsäckarna på ögonfransarna. Att de inte blir sjösjuka av ögonlockens tusentals blinkningar varje dag. men som alltid – det man inte vet har man inte ont av.

En sak vet jag: Att ljusslingor runt övervintrande växter inne under bubbelplast kan hålla frosten borta. Särskilt på en inglasad balkong. Lamporna är till både nytta och nöje. Slingorna kostar en spottstyver (håller ett antal kineser vid liv trots det) och ger stor effekt. Den nya generationen av smålampor drar minimalt med energi – fast å andra sidan alstrar de då inte heller så mycket värme.

Helena