Mattekunskaperna hos svenska ungdomar är fullständigt under isen, hävdar en politisk falang. Referenser görs till olika internationella jämförelser. Siffror bollas, tabeller görs. Och sen får den svenska undervisningsmodellen på öronen. Få ifrågasätter undersökningarnas relevans utifrån den tekniska nivå och de hjälpmedel som idag finns i samhället. behöver man kunna vad testet gäller? Men det är en annan diskussion.
Den politiska slutledningen är att det behövs fler timmar till matteundervisningen. En timma per vecka är budet för dagen. Som lärare (sv och eng för åk 7-9) frågar jag: Varför? Väldigt få studenter söker sig till utbildningslinjer med matematik som huvudämne. Ny fråga: Varför? Var det inte kul att att läsa matte på gymnasiet? Vore det inte roligt att undervisa kunskapstörstande elever i just detta välstrukturerade ämne?
Det obehagliga svaret för dagens mattelärare ute i skolorna och för alla med intresse av undervisning och skola blir att matematik är tråkigt. Ämnet får underkänt när det gäller elevintresse. Märkligt egentligen. Matte är i sig inte tristare än engelsk grammatik, historia och samhällskunskap. Jag hävdar därför att det är PEDAGOGIKEN som brister. Just och i synnerhet matte är extremt nyttigt och lika livsnödvändigt för vår existens på jorden som vitaminer och solljus. Menar de ansvariga. Fler timmar, mer plugg, fler läxor. Dunk, dunk, dunk. Då kommer kunskaperna på topp – tror de som inte vet ett dyft om lusten att lära. Kan man som lärare inte förmedla glädjen i att kunna, det roliga i att lära sig saker då blir vilket ämne som helst trist. Boring. Och resultatet blir därefter. Det finns fantastiska mattelärare. Personer som jobbar med rätt pedagogik och rätt inställning till eleverna och som just kan motivera dem Sådana lärare uppnår då bra resultat. Ämnet blir intressant, spännande och roligt.
De timmar som matematik ska få enligt högsta politiska skolledning måste komma från andra ämnen. Antalet veckotimmar kan inte öka. Därför måste andra ämnen prioriteras ner. Kanske försvinner musik praktiskt taget helt. Vi som har engelska och svenska behöver inte vara så oroliga, för våra ämnen kör också i gräddfilen. Men ämnen som anses onyttiga i jämförelse med den heliga matten blir åderlåtna. Tro mig. Vad kommer eleverna att tycka om det? Gör det matte populärare?
Detta känns inte som något annat än att skymningen sänker sig över pedagogik som ryggrad i undervisningen. Politikerna gör självmål och ger själva underbetyg åt matematik som ämne. 
Egentligen känns det löjligt. Men när den amerikanska hybriden vecklar ut sig i all sin prakt blir jag lycklig. Blommans konstruktion är så komplicerad men välbalanserad att man baxnar. Det är lätt att förstå humlornas förtjusning över att kunna landa mitt i hela härligheten. Se brittiska irissällskapets hyllning.
Att ljuvligheten är kort är en annan sak. ”En del av det levandes skönhet finns i vetskapen om dess flyktighet” står det i diktsamlingen Rosenlängtan. För inte skulle man vilja ha en irisrabatt som blommade tappert från mitten av juni till september. Magiken i njutningen är just att jag måste vässa iakttagelseförmågan för att kunna fånga och bevara synen.
Men även de vanliga ljusblålila är oemotståndliga. För att inte tala om de vita. Är de planterade så några sneda solstrålar kan skapa en motljuseffekt är det bara att falla. Och samtidigt bestämma sig för att dela knölarna för att få fler vid sidan av de inköp som är ett måste. För placerade på lite avstånd så jag i sommarnattens lätta mörker kan se dessa vita gräddklickar, har de bara att buga värdigt och ta emot applåderna. Det finns många sorter, svårigheten är att välja – och bedöma härdigheten.
Murdel i gammalt, återvunnet tegel med rosen American Pillar
Detta blir förvisso ett inlägg i debatten om könsroller. Men jag förstår inte varför det ska vara just män som svarar för murningsarbeten. Det finns maskiner som blandar murbruk, en tegelsten väger ca 3 kg. Jag har själv gått i den fällan om vad vi kvinnor inte förväntas ge oss på. Murning är ett sådant ämne. Gjuta i betong däremot är mer könsutjämnat, med viss övervikt åt kvinnlig dominans. Men då handlar det om piffiga små trädgårdsdetaljer som fågelbad gjutna i rabarberblad. Men murar i gammalt tegel, pelare som växtstöd och mycket annat förväntas män klara av. Stackars de karlar som inte vet hur man hanterar en murslev. Den kvinna som inte har någon karl till hands, tar kanske saken i egna händer. Och klarar det säkert utmärkt.
Och vi ska inte tala om gräsklippning. Jag tror inte alls att män är speciellt förtjusta i att svara för klippningen, inte ens om den kan ske med bullriga maskiner som man till och med kan åka på.
Nu så här i försommartid börjar den ena clematisen efter den andra att sprida sin ögonfröjd. Montana Rubens kan klä in ett helt hus, men även de mindre viticellorna, som den på bilden, tar för sig.
Det är svårt att inte falla för funkior eller hosta. En uppsjö av olika sorter finns. Bara att välja. Limefärgade, gröna med vit kant, vita med grön kant, vanliga gröna, gröna med limefärgad kant…
Planterade i generöst rymlig kruka tar de snabbt för sig. Gödselvattning bättrar på tillväxten. Och här har jag lärt mig av förståsigpåare att man med allt som står i kruka ska tillsätta lite flytande gödning varje gång man vattnar i stället för att ge större givor med glesa mellanrum. Tipset fungerar.
Och till och med kirskålen som annars knäcker det mesta har svårt att hävda sig. Och vanligt fröogräs göre sig icke besvär. En fördel är också att sina bestånd av hosta kan man dela på höst eller vår. Då får man fler och fler på ett enkelt och faktiskt ganska snabbt sätt. Billigt dessutom.
Att de ljuslila blomställningarna inte speciellt vackra mot de gröna bladen gör inget. Det finns vita också och de är OK. Man klipper annars av stjälkarna långt nere så de avklippta stumparna inte syns och sätter in en överdådig bukett gärna med lite färgstarka kamrater. Dubbel fägring. För hosta gör sig bäst i rabatten genom massverkan. Tål skugga och ger lite tropisk känsla .
Dekorativa blad är ibland underskattade medan blommor i starka färger får alla applåderna. Här en kombination av blad och blommande ramslök jag gillar. Lungört har man för bladens skull. De blå blommorna kommer tidigt på säsongen och försvinner ganska snabbt. Det finns en sort med vita blommor men min erfarenhet är att den är mer svagväxande. Gör pesto på bladen till ramslök. Kör 50 g valnötskärnor i mixern. Lägg i 4 dl (ganska späda) blad av ramslök. Mixa under det att en tunn stråle av 2-3 dl olivolja får rinna ner i blandningen. Smaksätt med nyriven parmesan, salt och lite svartpeppar. Recept från ICA. Så underbart det är att kunna äta det vackra och inte bara njuta av synen. Ramslökens vita försommarblommor tackar ganska snabbt för sig. Underbart är kort. Men funkiorna håller i sig. De blir vackert gula och genomskinliga på hösten som en sista uppvisning.
Helena

Bråttom, bråttom att så det sista. Mer vaxbönor, fler sockerärtor går det att få plats med. Men det måste vara storterna som växer på höjden, störvaxbönor. Då får fler plats och bönorna blir inte jordiga vid regn. Dill, persilja, gräslök är MÅSTEN. De asiatiska örterna och grönsaker ska sås sent och det är skönt, för då finns det ännu gott om tid.
Vill ha, vill ha, vill ha. Besöket på en plantskola, som Åbergs i Ystad eller Zetas i Stockholm slutar alltid med fler inköp än planerat. Och sen ska nyförvärven planteras vilket kräver ogräsrensning i den utvalda rabatten eller att annat får flytta på sig. Men kan man ha roligare?!
Helena