En kopp mättat Earl Grey te i riktigt fina koppar (som här Lidköpings Gasell), det är en perfekt inramning av läsning i årets frökataloger. Kanske delikata cucumber sandwich, sådana som Lady Bracknell i Oscar Wildes pjäs ”Ernst -the importance of being Earnest” förordar.
En enorm blomsterkraft växer då upp framför ögonen, nåja, under ögonlocken.
Jordärtskockor, (länk) som är släkt med solrosor, är en underbar grönsak. Mångsidig. Lättodlad dessutom. Det är enkelt att göra en krämig soppa (ofta kallad puré) på den. Eller varför inte kokt och sedan gratinerad med citronstänk, timjan och ett täcke av hyfsat smakrik ost. Lätt som en plätt att göra och snabbt går det. En perfekt förrätt.
De skockor man inte hinner gräva upp på hösten kan vara kvar i jorden till våren, det klarar de, men väl upptagna har de begränsad hållbarhet. Prova att blanda in några skockor i hemgjort potatismos. Mmmmm…
Saftiga äpplen med skaplig syra är bra i en lång rad maträtter. Delikat är minst sagt rätta ordet om Fransk Äppelkaka (länk) gjord exempelvis på Belle de Boskoop eller Aroma. Förför ung som gammal med äpplenas syrlighet och mandeltäckets sötma. Nu är tillgången på svenska äpplen god, för många av importsorterna har tilltalande utseende men platt smak.
Miljarder ska satsas på att höja kunskaperna i matematik. Vad betyder det undrar vi andra lärare oroligt. Ska mattelärarna bli fler? Ska ämnet få fler timmar och vilka andra ska då bli av med motsvarande antal? Kärnfrågan är varför kunskaperna inte är tillräckligt höga enligt de (tvivelaktiga) mätningar som görs samt om det verkligen är avgörande för det svenska samhällets utveckling i framtiden?
Varför tycker elever inte om matte? Varför vill så få bli mattelärare? Att det är ännu färre som vill bli lärare i naturvetenskapliga ämnen som kemi och fysik hör inte hit men är en angränsande problematik.
Personligen tror jag att om man låter elever gnugga in vissa kunskaper genom att de ska sitta timma efter timma och lösa uppgifter i läroböckerna, bli det trist. Föga elevfokuserat. Det finns fantastiska mattelärare som är elevcentrerade, men många kör i gamla spår. Vi som i svenska och engelska jobbar med sociala media, filmer, böcker, TVserier och ger uppgifter som knyter an till elevernas vardag får en fantastisk respons. Svårare än så är det inte. Det är kunskaper i pedagogik de behöver och inte djupare ämneskunskaper.
Nu ska jag plocka en höstbukett. Hur många ståndare och pistiller sammanlagt? Varför sitter solrosornas blad vridna 137,5 grader efter varandra? Matte i rabatten. Till det behövs inga miljarder.
Att kunna skörda egna bönor, morötter, mangold och snart även jordärtskockor är ett privilegium. Ska man odla bönor bör det vara de höga, slingrande sorterna eftersom baljorna på de låga sorterna brukar släpa i marken. Såg en bild på en portal med vaxbönor som hängde ner. Raffinerat. De lila bönorna är dekorativa att odla ihop med vaxbönor eller varför inte på ett fristående klätterstöd i perennrabatten. Fina ihop med flox. Men de tappar sin färg vid kokningen och blir gröna.
En regnig sommar är det en sann lycka att gå ut i skogen och plocka kantareller. Då finns de i mängder en bit in på hösten. Smörfrästa på en rostad brödskiva (fast helst smörstekt även den!). Karl Johan kan med fördel torkas och sedan smulas i vingtriga såser. Mums. Svampkniven/borsten från WWFs produktutbud är en trogen kamrat. Praktisk.
Nu kommer belöningen för höstens, vinterns och vårens omvårdnad. Dahliornas knölarna som överlevt vinterförvaringen och delats, tackar genom en riklig blomning.
Och bland det bästa är att ju fler blommor man klipper av till svällande buketter, desto fler nya kommer det. Fast gödselvattning eller nermyllade givor av gödning behövs för att dahliorna både ska orka ge riklig blomning och kraftigt bladverk som samlar näring till rotknölarna inför den kommande övervintringen. Bara inte för mycket kväverik gödsel under senare delen av växtperioden, då blir det mest blad. Personligen tror jag på mikrogödning, dvs att man ger växterna bara lite gödning åt gången, men ganska ofta.