Lutande skolan i PISA

Kommentering avstängd

lutande skola 019 lowNär resultaten från den senaste PISA-undersökningen slogs upp av massmedia för en tid sedan som skandal och katastrof satte mängder av skolpolitiker morgonkaffet i vrångstrupen. Några ägnade sig åt självrannsakan men knappast major Björklund som anklagade alla andra för att ligga bakom de katastrofala resultaten. Att det gyllene tornet som den svenska skolan utgör har börjat luta betänkligt är enligt honom i synnerhet den förra regeringens fel men även lärarnas, kommunernas, elevernas, föräldrarnas.  Alla andras utom departementets och skolministerns som haft ansvarsområdet i sju år.

Kanske kan man dra en parallell till Josefs tolkning av Faraos dröm i Bibelns Första Mosebok, kapitel 41, där sju magra kor äter upp sju feta. Har den brant lutande rutschkanan i PISA med kraftigt försämrade resultat sin motsvarighet i Björklunds sju magra skolår som glufsar i sig tidigare placeringar i toppen? Har hans egna förklaringar i form av heliga kor slukats av hans egna magra?

Men många som arbetar i skolvärlden suckar och säger: vad annat är att vänta. Bland annat denna betygshets med prov som ska rättas i all oändlighet, lärarnas ökade börda av all administration osv osv som får arbetsglädjen att förtvina. Den som tror att man på militäriskt sätt kan kommendera elever till skärpning och rättning i ledet med ökad flit och förbättrat lärande bör ställa sig i en monter på Naturhistoriska museet.

skola hem öde 011 lutande lowFörsvinnande lite pengar avsätts exempelvis i forskningsbudgeten till pedagogisk forskning trots att det just att på pedagogiken det hänger. Ämneskunskap är nödvändig såklart, men det hänger på hur duktig pedagog en lärare är för att resultaten ska bli bra. Det gäller att skapa lust att lära, vilket kräver gediget yrkeskunnande och egen tillfredsställelse med arbetet som lärare.

Till exempel: Alla som är lärare i svenska kämpar med att få framförallt ungdomar att läsa. Och förstå vad de läser. Men vilka förebilder har de? Vuxna män läser i allt mindre utsträckning böcker till skillnad från kvinnor. Var finns de manliga läsecirklarna exempelvis? Hur ska vi i skolan kunna lägga en grund hos inte minst killarna genom att förmedla den fantastiska glädjen i att kunna läsa och förstå när man högre upp i åldrarna inte gör det. Situationen för mattelärarna ska vi inte tala om, trots ökade resurser. Resultaten har inte blivit bättre för det. Bör det inte stämma till eftertanke hos de ytterst ansvariga?

Det är hög tid för major Björklund och ministeriet att börja förse skolan med de stöttor och domkrafter som behövs så den lutande skolan reser sig igen.

PISA=Programme for International Student Assessement, det internationella utvärderingsprogrammet av elever inom OECD. 4 700 svenska 15-åringar i grundskolans 9a testades. Totalt ingick 500 000 elever i undersökningen.

Svensklärare som inte läser

Kommentering avstängd

Harry P low beskur 3210Det talas så mycket om rapporter som visar brister i läsförståelse hos svenska skolbarn. De halkar ner i rangordning jämfört med barn i många andra länder. Ett av skälet anses vara att barnen läser för lite böcker. Det nationella självförtroendet vacklar. Sverige ska ju vara bäst – i alla sammanhang.

Nu visar det sig att även många yngre lärare i svenska (!!!) inte heller läser böcker. De hade möjligtvis tragglat sig igenom en enda roman på ett helt år. De äldre kollegorna, 50+, slukade minst en bok per månad. Hur uppmuntrade blir elever till en sådan icke-läsande lärare att själv läsa böcker?

Frågan är dessutom hur många skönlitterära böcker som framförallt lågutbildade föräldrar till många av dessa lässvaga barn klarar av. I synnerhet papporna. Vilken inspiration får i synnerhet pojkar av det? Flickorna klarar sig bättre i alla dessa mätningar. Hur många män är med i läsecirklar?!

Vad gör vi som lärare? Rekommenderar ”Hemsöborna” som KD-ledaren föreslår idag i SvD. Nej du gubbe lilla, den är kolossalt bra, men få dem att läsa Harry P i stället och inte bara vänta på att filmen kommer.

Mer pengar till svenskundervisning

Kommentering avstängd

NE 0890 lowÖver 400 miljoner ska nu avsättas till att stärka svenskundervisningen för invandrarbarn som är födda i annat land. Bra i sig. Men de stora integrationsproblemen kvarstår. Får dessa barn inte möjlighet att TALA svenska i vardagen kommer de ändå att ha ett språkligt handikapp. För vad tänker major Björklund göra åt deras föräldrar? I en debattartikel idag slog några forskare fast att man missar en massa kompetens genom att inte jobba för en snabbare integration av vuxna invandrade och snart består invandringen av fler individer än vad födelsetalen gör.

Vi som jobbar med svenskundervisning vet att språkinlärningen är komplex. Det vi gör för eleverna i skolan är en sak, det sociala nätverkets betydelse något annat. I många bostadsområde talar barnen enbart t ex arabiska från det de går ut genom skolans portar till dess att de träder in igen. Till att vända en sådan skuta behövs mer än 400 miljoner. Men vi som räknar oss till gruppen erfarna lärare ska väl vara tacksamma för att frågan får ökad uppmärksamhet överhuvudtaget och inte bara gnälla. Och sen får vi hoppas att lärarutbildningarna stärks i stället för som nu ständigt kritiseras av skolministern. Det är pedagogiken som behöver få ökat utrymme för våra blivande lärare, inte bara ämneskunskapen.

Underkänt för matte

Kommentering avstängd

Skolskrin low 5599Läste i flera olika tidningar att söktrycket till lärarutbildningar i matematik och naturvetenskap var extremt lågt. Det betyder att intresset från studenter att bli lärare i dessa ämnen är nästan obefintligt.

Man kan dra flera slutsatser av det. Trots en mycket god arbetsmarknad med många lediga tjänster och därmed garantier att direkt efter utbildningen få ett jobb, nappar få. Antingen kan de matematikintresserade och begåvade studenterna välja andra utbildningar som ger högre lön och ännu mer stimulerande arbeten, eller så är de avskräckta från lärarjobbet inom matte och naturvetenskap. Men intresset för att bli lärare i andra ämnen  är stort, så något generellt avskräckande finns inte.

Då kommer man till en av flera tänkbara slutsatser: Matematikundervisningen är så urbota tråkig att något sådant vill studenterna inte ägna sig åt när det tagit studenten. Deras mattelärare har inte varit några goda förebilder som inspirerat till skillnad från lärare på gymnasiet i andra ämnen.

Matematik KAN vara roligt. Det GÅR att få med eleverna på noterna och göra dem entusiastiska. Det handlar om pedagogiska kunskaper, erfarenheter och läggning/talang. Ämneskunskaperna är en sak, men tekniker som går ut på att få eleverna att vilja lära sig och det med glädje tillhör pedagogikens område. Där har skolministerna missat. Och det i tider när det skriks i högan sky om att kunskaperna i matte dalar och ämnet har fått många miljoner extra. Men pengar räcker inte för att väcka ett insomnat intresse. Så tyvärr blir det icke godkänt för undervisningen i matte.

lapar sol low 3517Nu har Klass 9A dykt upp igen i TV-rutan. Räckte det inte med förra omgången? Utvalda lärare som anses extra skickliga solar sig i berömmelsen och ger de stackars misslyckade krafterna smisk på fingrarna. Eleverna kan inget, vill inget, klarar inget. Uppenbarligen inte deras lärare heller. Med förstärkning av de anlitade Nanny-lärarna ska sakernas tillstånd rättas till. På nolltid.

Att kalla detta för en dokumentär att vara extra blåögd inför medias kraft och lockelse. Dessa ungdomar blir berömda. Även dåligt uppförande skapar uppmärksamhet hos både elever och lärare! Och allt i TV. Även Nanny-lärarna ökar sin berömmelse och kan höja sina föreläsningsarvoden. Visst finns det svaga lärare. Inte lär de bli färre om skolminister Bjöklund får som han vill eftersom fokus sätts på ämneskunskaperna i första hand. Inte på den tillämpade pedagogiken som alla vi lärare behöver lära oss massor av. Från första sekunden man stiger in i ett klassrum handlar det om att vinna. Som lärare testas man av eleverna, utmanas, provoceras. Då handlar det inte om kunskaper i satsdelar, kungalängder eller andragradsekvationer. För att nya lärare ska få rätt redskap behövs en lärarutbildning som är realistisk, som ger rika tillfällen till praktik med kunnig handledning vid sidan av ämneskunskaperna. Som de har på lärarutbildningen vid Malmö Högskola till exempel. Det ger dessutom blivande lärare en chans att hoppa av i tid. Och de examinerade lite råg i ryggen liksom att de som inte godkänns kan hitta en lämpligare syssla.

Exteriör A-lund 019

Geografi och svenska

Kommentering avstängd

Seine o T Eif 3025Nyligen har en debatt böljat i media om läroplanerna för ämnet geografi. Som lärare i svenska och engelska är jag förvånad för aldrig förr har detta ämne väckt någon uppståndelse i media.

Skolministern Jan Björklund lade mot experternas rekommendationer till att specificerade faktadelar ska ingå. Kunskapsskolan ska värnas, precis som inte all skola och undervisning har med kunskap i någon form att göra. Det är alla vi erfarna och utbildade lärare överens om.  Och visst kan det vara bra att veta att Paris är huvudstad i Frankrike och inte i Egypten. Att Ganges är en flod i Indien och inte en spansk maträtt. Dock tror jag att alla lärare i geografi har med faktadelar i sin undervisning. De visar på sammanhang och då kommer fakta med per automatik. Och tvärt om. För vad vi i min generation missade totalt i skolan var de övergripande perspektiven. Vi tuggade i oss land för land, dvs de prioriterade länderna. Slet med blindkartor vid proven. Länder som Rumänien, Bulgarien och Pakistan virvlade dock förbi ganska obemärkt liksom de globala sambanden när det gäller klimat, befolkningsutveckling och miljöpåverkan.

Ska skolministern nu lägga sig i undervisningen av svenska också? Detaljstyra vilka satsdelar som anses speciellt viktiga? Politiker har i alla tider kastat sig över skolan. Det enda de inte visar lika stort intresse för är att tillföra tillräckliga resurser.

Kunskapens äpple smakar väldigt olika beroende på i vilken mun det hamnar.Cox low 2597

Underkänt för matte

Kommentering avstängd

Damm i snö low 2777Mattekunskaperna hos svenska ungdomar är fullständigt under isen, hävdar en politisk falang. Referenser görs till olika internationella jämförelser. Siffror bollas, tabeller görs. Och sen får den svenska undervisningsmodellen på öronen. Få ifrågasätter undersökningarnas relevans utifrån den tekniska nivå och de hjälpmedel som idag finns i samhället. behöver man kunna vad testet gäller? Men det är en annan diskussion.

Fler timmar

Den politiska slutledningen är att det behövs fler timmar till matteundervisningen. En timma per vecka är budet för dagen. Som lärare (sv och eng för åk 7-9) frågar jag: Varför? Väldigt få studenter söker sig till utbildningslinjer med matematik som huvudämne. Ny fråga: Varför? Var det inte kul att att läsa matte på gymnasiet? Vore det inte roligt att undervisa kunskapstörstande elever i just detta välstrukturerade ämne?St Petri  009

Det obehagliga svaret för dagens mattelärare ute i skolorna och för alla med intresse av undervisning och skola blir att matematik är tråkigt. Ämnet får underkänt när det gäller elevintresse. Märkligt egentligen. Matte är i sig inte tristare än engelsk grammatik, historia och samhällskunskap. Jag hävdar därför att det är PEDAGOGIKEN som brister. Just och i synnerhet matte är extremt nyttigt och lika livsnödvändigt för vår existens på jorden som vitaminer och solljus. Menar de ansvariga. Fler timmar, mer plugg, fler läxor. Dunk, dunk, dunk. Då kommer kunskaperna på topp – tror de som inte vet ett dyft om lusten att lära. Kan man som lärare inte förmedla glädjen i att kunna, det roliga i att lära sig saker då blir vilket ämne som helst trist.  Boring. Och resultatet blir därefter. Det finns fantastiska mattelärare. Personer som jobbar med rätt pedagogik och rätt inställning till eleverna och som just kan motivera dem Sådana lärare uppnår då bra resultat. Ämnet blir intressant, spännande och roligt.

Timmar från vad?

De timmar som matematik ska få enligt högsta politiska skolledning måste komma från andra ämnen. Antalet veckotimmar kan inte öka. Därför måste andra ämnen prioriteras ner. Kanske försvinner musik praktiskt taget helt. Vi som har engelska och svenska behöver inte vara så oroliga, för våra ämnen kör också i gräddfilen. Men ämnen som anses onyttiga i jämförelse med den heliga matten blir åderlåtna. Tro mig. Vad kommer eleverna att tycka om det? Gör det matte populärare?

Detta känns inte som något annat än att skymningen sänker sig över pedagogik som ryggrad i undervisningen. Politikerna gör självmål och ger själva underbetyg åt matematik som ämne. Skymning

Småskolefröken kommer tillbaka

Kommentering avstängd

Enligt förhandsinformation om den proposition som skolminister Björklund lägger/lagt kommer stadieindelningen att uppstå. BÄST I KLASSEN heter propen enligt ryktet som får en att undra vem ska vara bäst. De tidigare tre stadierna låg-, mellan- och högstadiet skrotades till mångas lättnad i mitten av 90-talet. Lärarna blev flexiblare, dynamiken blev större både i vår utbildning och i det praktiska arbetet ute i skolorna.

Nu blir det en tillbakagång. Inte bara så att allt ska in i ett rutmönster, utan nu kommer småskolefröken tillbaka i stor stil. Hon hade försvunnit tack och lov liksom lärarinnan som begrepp. Vilka lärare kommer vi att hitta i lågstadiet som småskolan åter ska kallas? Major Björklund har redan vrickat tungan i en debatt genom att kalla förskolepedagogerna för dagisfröknar.  Kanske är det ett förflutet i den mansdominerade militärvärlden som spökar. Kvinnliga majorer finns väl bara i Frälsningsarmén. 

Och min bildkollega Annika Blomberg är upprörd. Bland alla ämnen som de blivande lågstadielärarna ska fördjupa sig i under de snabbkurser som inte kommer att ge någon fördjupning att tala om, lyser ämnet BILD med sin frånvaro. När man har låt oss säga geografi med 7-8 åringar på schemat, vad är då bättre än att föra in bildmoment i undervisningen, gestalta berg och sjöar, kartor. Allt hör samman. Texter läses (svenska), begrepp visualiseras (bild), fakta inhämtas (geografikunskap).

Småskola001

Vi som jobbar med svenska (som svenskafröken) och engelska vill arbeta integrerat med andra ämnen, utnyttja kunskapen och dynamiken i lärarteamet. Exempelvis  kan man väva samman svenska med musik och bild liksom att koppla samman det med skeenden ur historiska, kulturella, geografiska synvinklar. I stället för en dikt av Stagnelius (må han vila i frid) tar vi t ex Fångad av en stormvind. Läser och analyserar texten, kollar musikens struktur, för in begrepp som stormvindar, analyserar schlagersångerskor ur sociala och kulturella perspektiv. Ungdomar och barnen jobbar garanterat som besatta. Sedan vill vi även försöka locka in ensamvargarna som matematiklärarna av den gamla stammen utgör.

Och vad är bättre än att göra exakt samma sak i anpassad form i åk 1-4. Man sjunger och spelar Imse vimse spindel, läser texten, gör bilder, studerar verklighetens spindlar. Osv osv osv. Lärarna jobbar i team, stöttar och kompletterar. Roligare för oss lärare, roligare för eleverna att träffa mer än en och samma lärare år ut och år in, förbättrat kunskapsinhämtande.

Så låt småskolefröken sova i sin grav. Hon behöver inte återuppstå.

Helena

En skrämmande nyhet är att på lärarutbildningen vid Malmö Högskola – liksom på fler ställen - avskedas nu erfarna adjunkter. Dessa lärare som har många år ute på olika skolor och en gedigen utbildning ofta på masternivå ska ersättas, hör och häpna, av disputerade. Högskoleledningen och ända upp till skolministern anser att de som doktorerat är skickligare i att utbilda studenter i deras kommande roll trots att flera av dessa ALDRIG jobbat som lärare. De är ämnesspecialister som gått den akademiska vägen.

Till exempel kan en adjunkt i svenska och som jobbat ute i grundskolan på olika nivåer bli avskedad och ersatt av en ung akademiker som doktorerat inom svenskämnet på något sätt. Denna yrkesmässigt gröna person som gått den akademiska vägen till disputation, ska alltså ge studenterna samma kunskap i vad det innebär att arbeta som lärare som den som jobbat ute i verkligheten.

Orkanen18sep low09

Det stormar kring lärarutbildningen men så heter huset också Orkanen.

Okunniga mentorer

Flera av de adjunkter som idag finns vid lärarutbildningen fungerar som mentorer för studenterna under deras praktikperioder ute på skolorna. De åker ut och träffar sina studenter och deras handledare, talar med skoledningarna. Det kan handla om praktiska frågor, om pedagogiska, om personella, kort sagt om verkligheten ute i skolorna.

När dessa mentorer nu sägs upp ska de akademiska och tillträdande disputerade gå in och göra samma jobb utan att någonsin arbetat som lärare. Utan ens att ha skaffat sig egen pedagogisk kunskap.  Som student skulle jag få mardrömmar. Det handlar om en yrkesutbildning. Hur tackla ointresserade elever, krävande föräldrar, driva samarbete med kollegor???

Som handledare vet jag vad det betyder att ha en erfaren mentor som samtalspartner om de studenter som praktiserar.

Mer än ämneskunskap

Att bli lärare kräver långt mer än att behärska ett visst ämne. Det är en grundförutsättning. Idag handlar det om pedagogik och elevfokusering. Det naturliga hade varit att låta dagens adjunkter vid lärarutbildningen doktorera, fördjupa sig i det de behärskar. Men till det behövs pengar för att gå ner till en doktorandtjänst innebär ett kännbart inkomstbortfall. Vem kan ta det när man är 50 år och har försörjningsbörda. I något fall har en adjunkt bestämt sig och fått en tjänst som doktorand. Det innebär en lönesänkning med ca 10 000 kr per månad, dvs 120 000 kr om året. För hela denna tid betyder det ett bortfall på ungefär en halv miljon kronor!

Tur man inte är student och har sin lärarexamen på behörigt avstånd.

Ödelagd är en sida och bok från Fonem Förlag
040-12 62 50 | info@odelagd.se

Copyright informo-09 | Admin