Place des Vosges måste vara en av världens vackraste rumsbildningar i en stad – kanske inte ett torg, inte en park utan en samling med 1600-talshus  med arkader att flanera i runt en öppen plats.

Vilka vill inte äta på bl a Brasserie la Coupole. Bra mat till rätt hyfsade priser faktiskt. (Allt känns dyrt i Paris liksom i allt fler länder för dem som växlat in sina stackars svenska kronor.) Flödande ljus i lokalen så alla kan se – och bli sedda.

Kring högtiderna mumsar parisarna i sig makalösa bakverk där konditorerna har använt all sin uppfinningsrikedom när det gäller dekorationerna med frukter, chokladskulpturer och mycket annat som man inte tror kan hamna uppe på ett bakverk.  Och än mindre går att äta. En sann fransman äter även med ögonen.

Och en café au lait vid ett av de tusentals caféborden sitter ALDRIG fel vid ett besök i Paris. Snarast är det nödvändigt för att man ska smälta alla intryck. Tomma cafébord är en sällsynthet, men kallt väder kan jaga även inbitna kaffedrickare inomhus.

Det flärdfulla i Paris behöver man inte leta efter. Modebutikerna trängs på varje gata och lockar med kläder, väskor, schalar,  skor, ännu mer kläder och detta i varierande prisläge. En kul gata är Rue Meslay i närheten av Place de la Republique. Här ligger skoaffärerna tätare än tätt längs hela gatan. De verkligt exklusiva märkena lyser kanske numera med sin frånvaro på rue Meslay men de fantasifulla och festliga är desto fler. Och vem åker till Paris för att shoppa skor att ha i trädgården!

Fast rejäla skor behöver alla parisbesökare för man går och går. Om inte annat så i de oändliga gångarna på de tunnelbanestationer man ska byta mellan olika linjer. Ett byte vid Metro-stationen Chatelet Les Halles kan bli ett minne för livet!

Sen är det ofrånkomligt att besöka den sagolika kyrkogården Père Lachaise. Här kryssar besökarna runt med kartor där kändisgravarna finns markerade. Oscar Wildes grav syns vida omkring för den är fylld av röda läppavtryck – hur nu det kan komma sig att kvinnor lämnat sådana avtryck just på hans grav…

Men intressantare att titta på än flertalet kändisgravar är egentligen alla fantastiska gravutsmyckningar, de uttrycksfulla skulpturerna, de små kapellen med sina glasmålningar i olika grader av förfall, de mossklädda och bortglömda gravarna, de fantastiskt vackra keramikblommorna (nya finns att köpa hos begravningsfirmorna som ligger runt kyrkogårdarna).

Frågan är bara hur snart jag kan åka tillbaka. Och ryktet om de snorkiga parisarna får man betrakta som en myt. Nu hörs engelskspråkig musik överallt och odubbade filmer visas på många biografer.

Helena