
Bråttom, bråttom att så det sista. Mer vaxbönor, fler sockerärtor går det att få plats med. Men det måste vara storterna som växer på höjden, störvaxbönor. Då får fler plats och bönorna blir inte jordiga vid regn. Dill, persilja, gräslök är MÅSTEN. De asiatiska örterna och grönsaker ska sås sent och det är skönt, för då finns det ännu gott om tid.
Vill ha, vill ha, vill ha. Besöket på en plantskola, som Åbergs i Ystad eller Zetas i Stockholm slutar alltid med fler inköp än planerat. Och sen ska nyförvärven planteras vilket kräver ogräsrensning i den utvalda rabatten eller att annat får flytta på sig. Men kan man ha roligare?!
Helena
Adventstaken är nerpackad tillsammans med julgransprydnader, sista biten av skinkan i frysen är tinad och uppäten. Och fettet uthängt till småfåglarna. För nu är nya tider komna. Jag fylls av förväntan inför den nya odlingssäsongen.
Katalogerna har börjat droppa in, trädgårdstidningarna ligger i startgroparna med tips om odlingsvärda nyheter. Samtidigt är det dags att med ett brett leende titta över innehållet i påsarna som blev kvar från förra säsongen. Jag brukar fråga vännerna i trädgårdsföreningen hur gamla deras äldsta fröer är i skåp och lådor. En rodnar drar över deras kinder. Ofta har de kvar riktigt, riktigt gamla fröer som inte kommit i jorden i fjol heller. Men hoppet är större än tron på sanningshalten i påståendet om ”bäst före”. 
Viss sådd sköter blommorna om alldeles själva som aklejor och då synnerhet de genuina blå nyanserna. De sprider sig villigt överallt. Trädgårdsnattviol också. Kan man ge dessa grovilliga fröer ett eget utrymme att härja fritt på, blir effekten riktigt häftig. Dubbla sorter, vita och andra läckerheter kräver tålamod av sin odlare eftersom de i allmänhet inte blommar förrän andra året. Men den som väntar på något gott…
I år måste jag ta ännu ett tag med grönsakerna. Jag har fått något av blodad tand. Låter inte kul som liknelse men en frodig köksträdgård, eller potager, är definitivt roligt att ha. Att blanda köksväxter med blommor, många är ju ätliga som tagetes, krasse och pampiga gurkört med sin lysande blåa färg. Och så många vackra grönsaker det finns!
Och gröngödsling med honungsört förenar nytta och nöje. Det får du inte missa. Vallmo brukar man få på köpet i hela trädgården hur noga man än ser till att frökapslarna inte ska hamna i komposten. Men vanlig kornvallmo gör mig glad och och inte bara mig, för den älskas av insekterna som är välkomna.
Några intressanta fröleverantörer är Lindbloms frö, Nelsons, Runåbergs fröer. Lilla Fiskaregatan har även postorder. Flera säljer Thomsen and Morgans fröer. Vill man inte förkultivera, härda och plantera ut ettåringar och grönsaker, finns det numera ett växande antal trädgårdsbutiker som gör det jobbet med Åbergs trädgård utanför Ystad i spetsen med sitt otroliga sortiment.
Att mitt i smällkalla vintern planera ett kommande överdåd, det är en gåva av försynen.
Helena
Med visst vemod plockar jag den sista vaxbönan av årets rikliga skörd. Att så högväxande vaxbönor och störbönor, dvs haricots verts, är ett måste i köksträdgården. Men de måste vara av den högväxande sorten som inte släpar sina bönor i jorden vilket de lågväxande gör.
En spaljé av en tillklippt bit av ett grovt armeringsnät som stöttas av höga och kraftiga bambukäppar är både praktiskt och tilltalande. Och för utseendet skull kan man stoppa in en och annan blomsterböna som med sina lysande orange blommor riktigt lyser i sensommarsolen. Att ha snabbt förvällda vaxbönor i frysen är en tillgång för kommande njutningar av solens egna strålar.
Vaxbönor kokta ett steg efter al dente, dvs inte mjukt sladdringa utan fortfarande med spänst, serverade med smör och flingsalt eller med aioli är en ren delikatess. Eller avnjutna tillsammans med riven parmesan. När man njutit av den anrättningen några gånger kan man gå över till att gratinera de kokta bönorna under ett täcke av en god ost.
Sedan går det alldeles utmärkt att servera dem kokta till flera olika typer av kötträtter. Varför inte lammkotletter. Vanlig pannbiff duger också.