Lutande skolan i PISA

Kommentarer inaktiverade för Lutande skolan i PISA

lutande skola 019 lowNär resultaten från den senaste PISA-undersökningen slogs upp av massmedia för en tid sedan som skandal och katastrof satte mängder av skolpolitiker morgonkaffet i vrångstrupen. Några ägnade sig åt självrannsakan men knappast major Björklund som anklagade alla andra för att ligga bakom de katastrofala resultaten. Att det gyllene tornet som den svenska skolan utgör har börjat luta betänkligt är enligt honom i synnerhet den förra regeringens fel men även lärarnas, kommunernas, elevernas, föräldrarnas.  Alla andras utom departementets och skolministerns som haft ansvarsområdet i sju år.

Kanske kan man dra en parallell till Josefs tolkning av Faraos dröm i Bibelns Första Mosebok, kapitel 41, där sju magra kor äter upp sju feta. Har den brant lutande rutschkanan i PISA med kraftigt försämrade resultat sin motsvarighet i Björklunds sju magra skolår som glufsar i sig tidigare placeringar i toppen? Har hans egna förklaringar i form av heliga kor slukats av hans egna magra?

Men många som arbetar i skolvärlden suckar och säger: vad annat är att vänta. Bland annat denna betygshets med prov som ska rättas i all oändlighet, lärarnas ökade börda av all administration osv osv som får arbetsglädjen att förtvina. Den som tror att man på militäriskt sätt kan kommendera elever till skärpning och rättning i ledet med ökad flit och förbättrat lärande bör ställa sig i en monter på Naturhistoriska museet.

skola hem öde 011 lutande lowFörsvinnande lite pengar avsätts exempelvis i forskningsbudgeten till pedagogisk forskning trots att det just att på pedagogiken det hänger. Ämneskunskap är nödvändig såklart, men det hänger på hur duktig pedagog en lärare är för att resultaten ska bli bra. Det gäller att skapa lust att lära, vilket kräver gediget yrkeskunnande och egen tillfredsställelse med arbetet som lärare.

Till exempel: Alla som är lärare i svenska kämpar med att få framförallt ungdomar att läsa. Och förstå vad de läser. Men vilka förebilder har de? Vuxna män läser i allt mindre utsträckning böcker till skillnad från kvinnor. Var finns de manliga läsecirklarna exempelvis? Hur ska vi i skolan kunna lägga en grund hos inte minst killarna genom att förmedla den fantastiska glädjen i att kunna läsa och förstå när man högre upp i åldrarna inte gör det. Situationen för mattelärarna ska vi inte tala om, trots ökade resurser. Resultaten har inte blivit bättre för det. Bör det inte stämma till eftertanke hos de ytterst ansvariga?

Det är hög tid för major Björklund och ministeriet att börja förse skolan med de stöttor och domkrafter som behövs så den lutande skolan reser sig igen.

PISA=Programme for International Student Assessement, det internationella utvärderingsprogrammet av elever inom OECD. 4 700 svenska 15-åringar i grundskolans 9a testades. Totalt ingick 500 000 elever i undersökningen.

Mer pengar till svenskundervisning

Kommentarer inaktiverade för Mer pengar till svenskundervisning

NE 0890 lowÖver 400 miljoner ska nu avsättas till att stärka svenskundervisningen för invandrarbarn som är födda i annat land. Bra i sig. Men de stora integrationsproblemen kvarstår. Får dessa barn inte möjlighet att TALA svenska i vardagen kommer de ändå att ha ett språkligt handikapp. För vad tänker major Björklund göra åt deras föräldrar? I en debattartikel idag slog några forskare fast att man missar en massa kompetens genom att inte jobba för en snabbare integration av vuxna invandrade och snart består invandringen av fler individer än vad födelsetalen gör.

Vi som jobbar med svenskundervisning vet att språkinlärningen är komplex. Det vi gör för eleverna i skolan är en sak, det sociala nätverkets betydelse något annat. I många bostadsområde talar barnen enbart t ex arabiska från det de går ut genom skolans portar till dess att de träder in igen. Till att vända en sådan skuta behövs mer än 400 miljoner. Men vi som räknar oss till gruppen erfarna lärare ska väl vara tacksamma för att frågan får ökad uppmärksamhet överhuvudtaget och inte bara gnälla. Och sen får vi hoppas att lärarutbildningarna stärks i stället för som nu ständigt kritiseras av skolministern. Det är pedagogiken som behöver få ökat utrymme för våra blivande lärare, inte bara ämneskunskapen.

Varför extra stöd till matte?

Kommentarer inaktiverade för Varför extra stöd till matte?

Miljarder ska satsas på att höja kunskaperna i matematik. Vad betyder det undrar vi andra lärare oroligt. Ska mattelärarna bli fler? Ska ämnet få fler timmar och vilka andra ska då bli av med motsvarande antal? Kärnfrågan är varför kunskaperna inte är tillräckligt höga enligt de (tvivelaktiga) mätningar som görs samt om det verkligen är avgörande för det svenska samhällets utveckling i framtiden?

Varför tycker elever inte om matte? Varför vill så få bli mattelärare? Att det är ännu färre som vill bli lärare i naturvetenskapliga ämnen som kemi och fysik hör inte hit men är en angränsande problematik.

Personligen tror jag att om man låter elever gnugga in vissa kunskaper genom att de ska sitta timma efter timma och lösa uppgifter i läroböckerna, bli det trist. Föga elevfokuserat. Det finns fantastiska mattelärare som är elevcentrerade, men många kör i gamla spår. Vi som i svenska och engelska jobbar med sociala media, filmer, böcker, TVserier och ger uppgifter som knyter an till elevernas vardag får en fantastisk respons. Svårare än så är det inte. Det är kunskaper i pedagogik de behöver och inte djupare ämneskunskaper.

Nu ska jag plocka en höstbukett. Hur många ståndare och pistiller sammanlagt? Varför sitter solrosornas blad vridna 137,5 grader efter varandra? Matte i rabatten. Till det behövs inga miljarder.

Höstbukett low 2493

Småskolefröken kommer tillbaka

Kommentarer inaktiverade för Småskolefröken kommer tillbaka

Enligt förhandsinformation om den proposition som skolminister Björklund lägger/lagt kommer stadieindelningen att uppstå. BÄST I KLASSEN heter propen enligt ryktet som får en att undra vem ska vara bäst. De tidigare tre stadierna låg-, mellan- och högstadiet skrotades till mångas lättnad i mitten av 90-talet. Lärarna blev flexiblare, dynamiken blev större både i vår utbildning och i det praktiska arbetet ute i skolorna.

Nu blir det en tillbakagång. Inte bara så att allt ska in i ett rutmönster, utan nu kommer småskolefröken tillbaka i stor stil. Hon hade försvunnit tack och lov liksom lärarinnan som begrepp. Vilka lärare kommer vi att hitta i lågstadiet som småskolan åter ska kallas? Major Björklund har redan vrickat tungan i en debatt genom att kalla förskolepedagogerna för dagisfröknar.  Kanske är det ett förflutet i den mansdominerade militärvärlden som spökar. Kvinnliga majorer finns väl bara i Frälsningsarmén. 

Och min bildkollega Annika Blomberg är upprörd. Bland alla ämnen som de blivande lågstadielärarna ska fördjupa sig i under de snabbkurser som inte kommer att ge någon fördjupning att tala om, lyser ämnet BILD med sin frånvaro. När man har låt oss säga geografi med 7-8 åringar på schemat, vad är då bättre än att föra in bildmoment i undervisningen, gestalta berg och sjöar, kartor. Allt hör samman. Texter läses (svenska), begrepp visualiseras (bild), fakta inhämtas (geografikunskap).

Småskola001

Vi som jobbar med svenska (som svenskafröken) och engelska vill arbeta integrerat med andra ämnen, utnyttja kunskapen och dynamiken i lärarteamet. Exempelvis  kan man väva samman svenska med musik och bild liksom att koppla samman det med skeenden ur historiska, kulturella, geografiska synvinklar. I stället för en dikt av Stagnelius (må han vila i frid) tar vi t ex Fångad av en stormvind. Läser och analyserar texten, kollar musikens struktur, för in begrepp som stormvindar, analyserar schlagersångerskor ur sociala och kulturella perspektiv. Ungdomar och barnen jobbar garanterat som besatta. Sedan vill vi även försöka locka in ensamvargarna som matematiklärarna av den gamla stammen utgör.

Och vad är bättre än att göra exakt samma sak i anpassad form i åk 1-4. Man sjunger och spelar Imse vimse spindel, läser texten, gör bilder, studerar verklighetens spindlar. Osv osv osv. Lärarna jobbar i team, stöttar och kompletterar. Roligare för oss lärare, roligare för eleverna att träffa mer än en och samma lärare år ut och år in, förbättrat kunskapsinhämtande.

Så låt småskolefröken sova i sin grav. Hon behöver inte återuppstå.

Helena

Ödelagd är en sida och bok från Fonem Förlag
040-12 62 50 | info@odelagd.se

Copyright informo-09 | Admin